Gröna påsen

Försök med Gröna påsen i Stockholm

2014-04-09


Under 2013 utförde Stockholms stad ett försök med Gröna påsen bland 2 800 hushåll hos Familjebostäder och Stockholmshem. Syftet med försöket har varit att få fram fakta så att staden kan ta ställning till om/hur optisk sortering i framtiden ska ingå som ett av flera system för matavfallsinsamling.

2018 ska minst 50 procent av stockholmarnas matavfall samlas in för att bli biogas. För att nå målet och så många som möjligt ska kunna matavfallssortera behöver vi införa fler tekniska lösningar, som kan komplettera de vi har idag. Gröna påsen innebär att man lägger matavfallet i en speciell grön påse i samma behållare eller nedkast som övrigt avfall. Den kan sedan sorteras ut på avfallsanläggningen för att matavfallet sedan kan rötas och bli till biogas.

 

Under 2013 utförde Stockholms stad ett försök med Gröna påsen bland 2 800 hushåll hos Familjebostäder och Stockholmshem. Syftet med försöket har varit att få fram fakta så att staden kan ta ställning till om/hur optisk sortering i framtiden ska ingå som ett av flera system för matavfallsinsamling. Idag används separata matavfallsbehållare och papperspåsar som ger hög kvalitet på matavfallet. Den lösningen kan inte användas i alla fastigheter då det inte alltid finns utrymme för olika behållare eller inte ger bra arbetsmiljö för sophämtarna. Då kan optisk sortering vara ett alternativ.

Resultat
Slutrapporten för försöket godkändes av trafik- och renhållningsnämnden den 20 mars. Rapporten kan laddas ner från relaterade dokument längre ner på sidan.

Några korta fakta:

  •  Av de 2 800 boende har 84 procent deltagit. (71 procent regelbundet, 13 procent mindre regelbundet, 13 procent har inte alls deltagit och 3 procent vet ej/ej svar).
  •  Under 2013 har försöket gett ca 100 ton matavfall som kunnat omvandlas till biogas. Med den mängden biogas skulle en vanlig personbil kunna köra 3 varv runt ekvatorn!
  •  Utsorterad mängd matavfall under försökstiden har varit cirka 1 kg per hushåll och vecka. Kvaliteten har varit hög, mellan 93 och 98 procents renhet. Mer än hälften av hushållens totala mängd matavfall har lagts i den gröna påsen.

Vad händer efter försöket?
De som varit med i försöket får fortsätta sortera ut sitt matavfall med hjälp av Gröna påsen. Under 2014 kommer ytterligare cirka 2 000 hushåll som bor i något av de tre kommunala fastighetsbolagen Familjebostäder, Stockholmshem eller Svenska bostäder kunna lägga sina matrester i en grön plastpåse. De boende i utvalda områden kommer att informeras när det är dags.

En utmaning för Stockholm är att vi har många fastigheter med säckhämtning och de står för en betydande del av framförallt innerstadens hushållsavfall. För att kunna erbjuda Gröna påsen i dessa fastigheter krävs teknisk utveckling och vidare tester. En optisk sorteringsanläggning planeras byggas i Högdalen för att ta emot fler Gröna påsar.

Optisk sortering av matavfall – så går det till
Utsortering av matavfall med efterföljande optisk sortering innebär att de boende sorterar avfallet i olikfärgade plastpåsar, en för matavfall och en för restavfall. De boende kastar alla påsar i samma behållare eller sopnedkast. Påsarna hämtas med den vanliga sopbilen till en sorteringsanläggning. I anläggningen sorteras påsarna maskinellt genom optik som avläser påsens färg. Det utsorterade matavfallet rötas för att framställa biogas och biogödsel. Från övrigt avfall utvinns el och värme genom förbränning.

Optisk sortering används av flera kommuner runt om i Sverige idag.

Information till de boende
Är du en av dem som deltog i försöket kan du läsa mer under rubriken ”Information till de boende” till höger. Sidan har uppdaterats löpande och du kan läsa mer om vad som händer nu när försöket är avslutat.

Källa: Stockholms stad (http://www.stockholm.se/gronapasen)

 

Skicka sidan

Tipsa en vän eller kollega om Optibag.