Rationell och ekonomisk avfallshantering

Kapitalkostnader minskar medan transportkostnader ökar

Ekonomi / Investering:

Investeringen i en Optisk sorteringsanläggning är beroende på flera faktorer.

  1. 1. Lokalinvestering (medräknas ej i nyckeltal)
  2. 2. Sorteringskapacitet /tim
  3. 3. Antal fraktioner
  4. 4. Extra utrustning
  5. 5. Större mottagningsvolym
  6. 6. För-sikt, automatisk tvättsystem mm
  7. 7. Extra omfattning styrsystem
  8. 8. Påsöppning och behandling av fraktioner

 

Nyckeltal

Investering optisk sortering:  1000 kr -1330 kr/ årston.
Vid en avskrivning på 10 år blir investeringsavskrivningen 100-133 kr/ton + ränta och driftskostnader

Ovanstående nyckeltal är beräknade av nedanstående exempel:

En standard Optisk sorteringsanläggning för ca 30000 årston för att sortera ut 2 fraktioner - gröna påsar med matavfall och restavfall kan byggas för ca 30 milj SEK 2011.

En standard Optisk sorteringsanläggning för ca 30000 årston för att sortera ut 6 fraktioner kan byggas för ca 40 milj SEK 2011.

 

Ekonomi / Driftskostnader

Driftskostnaderna består av följande komponenter

  1. 1. Personal
  2. 2. Service och reservdelar
  3. 3. Energi, vatten mm

 

Ekonomi / Insamlingskostnader

Den totala insamlingskostnaden är den lägsta för de kommuner som använder optisk sortering. Insamlingskostnaden är visserligen beroende av kommunens sammansättning och antal villor, flerfamiljshus och fritidsboende samt annat hushållsliknade avfall i kommunen men effektiviteten är den absolut högsta.

Endast de kommuner som inte beslutat om utökad källsortering i kommunens regi har lägre insamlingskostnader. D.v.s. endast en fraktion hämtas, därutöver hänvisas till FTI. 

Vid Optisk sortering hämtas bara 1 kärl med samtliga fraktioner.  I villor använder man 14 dagars hämtning och i flerfamiljshus veckotömning. Möjligheten till logistisk planering och effektivitet är störst med detta system. Vi kan ge några exempel som nyckeltal:

Kommun A, ca 52 000 invånare 1994-2004 hade insamling av 3 fraktioner – använde 5 bilar

Kommun B, ca 12 000 invånare använder 1,5 bil för insamling av hushållsavfall

Kommun C, ca 55 000 invånare använder 6,5 bilar för insamling av hushållsavfall

Kommun D, ca 400 000 invånare använder 42 bilar för insamling av hushållsavfall

I medeltal kan man anta att ca 8-10000 invånare / insamlingsbil

 

Ekonomi / Påskostnader

Påskostnaderna i ett optibag system kan vara 0 kr – 100 kr/hushåll och år.

Vissa kommuner delar inte ut påsar utan använder de påsar som finns att köpa i livsmedelsaffärer – då blir det endast en kostnad för startpaket och information i införande stadiet.

Andra kommuner har beslutat att dela ut den gröna påsen för matavfall, men inte restavfall. Då uppstår en kostnad för inköp och distribution av gröna påsen. Förbrukningen beräknas ca 3 påsar/hushåll och vecka a 30 öre/st = ca 45 kr/år/ hushåll + distribution.

Borås kommun har beslutat att även dela ut en vit påse för restavfallet vilket då medför en extra kostnad på ca 4x0,3x52= 65 kr/hushåll/år totalt alltså ca 110 kr/hushåll och år.

Vid insamling av flera fraktioner som plast, metall, papper och tidningar har även här olika kommuner valt olika väg allt från fri distribution till att abonnenten köper påsar i handel. Påsåtgången vid fri distribution av 5 påsar är ca

Grön påse för matavfall 3 st/ vecka  - ca 150 st/år
Orange påse för plast 1 st/ vecka – ca 50 st/år
Gul påse för pappersförpackning 1 st/vecka – ca 50 st /år
Blå påse för tidningar 1 st/vecka – ca 50 st/år
Totalt ca 300 st påsar/år/hushåll = ca 90 kr/hushåll

 

Skicka sidan

Tipsa en vän eller kollega om Optibag.